Barbro spanar

Igår var det lördag, och vi skulle gå till Olins. Buskas rycker in imorgon, så vi skulle "fira" henne (fast det är väl fel ord), och förfesten skulle vara i lägenheten.
På morgonen mår jag illa efter frukosten, men tänkte att det snart skulle gå över. Hoppade in i duschen för att följa med mamma till Skövde, men börjar känna mej yr och spyr (vilket rim ;)). Tänker att jag ändå kan följa med mamma till Skövde, dricker en vitaminbrustablett, sätter på mej skorna och ....... spyr igen. Det blev alltså inget Skövde. Går upp och lägger mej framför TVn, får feber och mår skitdåligt.
Barbro ligger på min mage nästan hela tiden, det kändes inte så bra, men det var mysigt :).
Tar värktablett, sover, och sminkar mej för att kunna ha förfesten i Skara.
Nej, jag mådde verkligen inte bra, men det var värt det för att få träffa alla, och speciellt Buskas som åker snart. :).
Hoppas alla fick det roligt igår, jag åkte hem efter förfesten för att få sova. Det var skönt ;)

Barbro har ju flyttat hem till oss nu, och det är så mysigt. Hon är så kelig och har sovit med mej varje natt, :).
Hon är inte så pigg på att gå ut, när jag försökte ta ut henne första gångerna blev hon livrädd och sprang in igen, men nu har vi börjat att lämna verandadörren öppen (kalltkallt!!) och hon smyger mer än gärna ut för att kika på fåglarna. Snart ska hon väl våga sej ut helt och hållet.

image494

Jag är ju så mammig och orolig för att hon ska bli en utekatt. Kommer hon frysa? Klättra upp i ett högt träd och aldrig komma ner? Bli jagad av hundar/rävar/köttätande monster? Tänk om hon vill komma in en natt och vi inte hör henne jama utanför dörren?
Hennes nya hem är ju inte vad hon är van vid. Hon är ju van vid att bo i en varm lägenhet, ha två knän att krya upp i......... Tror ni att djur saknar människor?
Första kvällen hon var här kröp hon upp i mitt knä, och jag kunde inte låta bli att tänka på förra gången hon satt i mitt knä och spann. Det var den 6 januari, dagen innan helvetet började, och varken hon eller jag hade en aning om hur våra liv skulle bli annorlunda. Vem vet vad hon egentligen vill?
Sucksuck, ingen idé att tänka på massa saker man inte har en aning om, eller kan förändra.

Ikväll ska jag och mamma in till Skövde och se på teater, det ska bli kul!


Kommentarer
clabu

Till allas (?) förvåning närmar sig Barbro mig.
Ok, det går sakta och försiktigt men det är definitivt en flört.
Kanske en instinktiv handling...
"Säkrast att hålla sig väl med flockledaren" :-))

2008-01-27 @ 13:49:02
Lena

Flockledaren..haha

katter är inte flockdjur...

2008-01-27 @ 15:20:44


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Julia

det här är jag

RSS 2.0