... kan det bli så här en morgon

Jag vaknar klockan halv sju, stressad och undrar varför klockan inte ringt.
I panik sätter jag mej upp och försöker komma på på vilken avdelning jag ska vara idag.
Jag försöker komma på när jag ska börja.
Och om jag har bilen.
Sen öppnar jag mobilen och ser överst på skärmen
"Lördag 29 nov"

Juste. Det var därför klockan inte ringt.

För att jag snabbast ska kunna somna om kvällarna brukar jag fantisera.
Fantisera om olika saker, om hur det skulle vara om jag flyttade, träffade någon - vad som helst.
Drömma mej bort till en annan verkligehet och somna lycklig.
Sen vaknar jag upp till verkligheten morgonen efter och undrar varför jag inte är glad längre.

Jösses.
Jag ska sova SÅ JÄKLA GOTT i natt!

Hela jag är sluuuuuuut... och imorgon blir det jobb mellan 09-17.30.
Det ska jag väl orka med eftersom jag vet att jag kommer sova så gott i natt :)

Varit lite off idag.

Tänkte att jag skulle in till gymmet och försöka bli på bättre humör.
Skulle bara stanna hos en kompis och säga hej innan jag började träna.
På vägen till Skara ligger bilen framför mej i 60 km/h, och bilen bakom mej hade helljus på.
När jag kommer in till Skara och ska hälsa på vännen är han och handlar, så vi bestämde att jag skulle komma efter träningen istället.
Kommer in på gymmet och ser att det är knökfullt, tänkte att jag bara stannar ett litet tag då.
Väl nere i omklädningsrummet upptäcker jag att jag har med mej en av mina träningsskor, och sen en av mammas finskor.
Här någonstans börjar jag känna mej gråtfärdig och bestämmer mej för att SKITA i gymmet.
Drar till farmor, äter en biskvi, hälsar på kompisen och åker sedan hem.

Älskar man bara inte måndagar?

Jäkla kille.

Äsch.