Mors dag
Hon är så snäll och omtänksam. Hon lyssnar och stöttar mig alltid.
Hon har hjälpt mig jättemycket med skolan på sistone och jag uppskattar det något enormt.
Jag är så glad att jag har dig mamma!
I min dagbok brukar jag varje dag skriva tre saker jag är tacksam för,
och mina fina föräldrar hamnar ofta på den listan <3
räknar ner...
En timma och fem minuter kvar tills jag får ta nästa omgång med citodon. Tandjäkeln - eller, hålet rättare sagt, eftersom det inte finns någon tand kvar - värker och bultar. På köpet har jag fått en härlig huvudvärk.....
Försökte ta kort på mitt uppsvullna ansikte förut, men det fastnade inte särskilt bra på bild upptäckte jag.
Har idag suttit och skrivit klart texten om rosindustrin i Kenya och dess konsekvenser för hållbar utveckling. Har nu under eftermiddagen försökt skriva lika dant om bomullsindustrin men inte lyckats fokusera med ett bultande hål i munnen. Får hoppas att koncentrationen infinner sig imorgon!
Nu ska jag dricka kaffe (med sugrör för att förhindra att något kommer ner i hålet) och titta på film!
En timma och en minut kvar till smärtlindring!
återfunnen!
Nackdelen när arbetsplatsen ser ut såhär är att man har svårigheter med att....
... hitta sin borttappade penna......
Det hade dock andra förklaringar!
Jahapp?
"Eeeeh, jag vet inte?"
"Men.. hur menar du nu?".
Imorgon ska vi ha redovisning av projektarbetet.
Jag sitter just nu och försöker skriva ner vad jag ska säga på redovisningen. Jag försöker förklara hur vårt temaarbete är kopplat till Lgr11. Och hur ett slutet ekosystem är kopplat till utarmning av naturresurser.
Håll tummarna imorgon kl 10 för att ingen, någonstans på Göteborgs universitet ska titta på en redovisningsgrupp och uttala orden "Men.. hur menar du nu?"
Tack.
Usch.
Den ena satt och gapade och svor åt mig (på något annat språk, men jag hörde att han nämnde ord som jävlar, katoliker, fascister och Sverige) på en spårvagn och den andra sätter sig i princip i mitt knä när jag väntar på en spårvagn och räcker ut tungan åt mig och håller på.
Jag försöker tänka att det är synd om dem. Men jag tycker att det är så fruktansvärt obehagligt att jag bara blir förbannad och irriterad. Låt mig vara!
Min måndag...
- Upp tidigt och ha hur mycket tid som helst på mig att göra mig i ordning - helt plötsligt tog dock tiden slut och jag fick stressa iväg till Medicinareberget...
- .. där jag var på föreläsning mellan 9-12. Den handlade om demokrati och hållbar utveckling, och om man på ett demokratiskt vis kan göra kraftansträningningar för att förbättra miljön. Det var en mycket intressant föreläsning!
- Åka ner till grönsakstoget och pedagogen. Hasta i sig lunchen för att sätta tänderna i projektarbetet. Jobba jobba på för klockan....
- ... 14 var det handledning av projektarbetet. Frustrerad och irriterad återvänder vi till projektarbetsskrivandet.. och kommer självfallet på frågor som borde ha ställts under handledningen.
- Sitta med gruppen och skriva till strax innan fem, åka hem för att direkt gå och handla mat.
- Sätta sig och läsa en rapport om "Energi på hållbar väg" mellan 18.30 och 21.00....
- Laga kvällsmat i form av ett paket bacon och två stekta ägg...
- NU, dags att sätta sig med projektrapporten igen och fila lite mer, så att jag kan sova gott inatt!
Jag är lite trött. Och längtar fruktansvärt mycket till sommarlovet.
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅH!
Jag är så fruktansvärt frustrerad!
Har nu i tre dagar suttit och knåpat ihop en hemtenta.
Kurslitteraturen är - som jag klagat över tidigare - svår att förstå.
Det leder till att det blir en smula problematiskt när man ska skriva om boken och författarens uppfattning om ämnet. När författaren drar in minst en miljon referenser och hur de gubbarna (för självklart är det bara gubbar. Gärna franska och tyska sådana) ser på ämnet blir det INTE lättare att urskilja författarens bakomliggande argument för varför han tycker att saker och ting är som de är.
I vår uppgift står det klart och tydligt att jag i min hemtenta enbart ska ta upp relevanta delar ur kurslitteraturen, att svaret ska bestå i en klart disponerad och sammanhängande text.
När jag nu äntligen känner mig så färdig som jag kan bli (3,5 timmar före inlämning) tycker jag att texten är ett rent kaos. Det blir lätt så när jag PRECIS greppar (och stundtals lika snabbt förlorar det) vad det är författaren menar, är det så svårt att belysa det ur olika vinklar!
Det känns som om det gått käpp-rätt-åt-helvete. Tur att Hanna säger att det är lättare att komplettera.
Nu ska jag ta en paus från hemtentahelvetet och titta på det om två timmar istället.
Förhoppningsvis har mina händer då slutat skaka av irritation och frustration.
Valborg
John hör/ser något spännande på dansgolvet..
... det gäller att hitta den rätta känslan på väg mot dansgolvet ..
... där han möts upp av grabbarna ...
.. som beter sig precis lika underligt ...
.. underligt eller ej, men han verkade lika glad som jag var efter att ha sett det där ...
Vad jag skrattade!
hoppsan....
92,7 gram kolhydrater på 100 gram tuggummi..
Hoppsan! Där blev visst min nyinköpta burk tuggummi Johns!
Bilder från sommarstugan
Helgen har tillbringats i sommarstugan.
Det har varit varmt och soligt knappt blåst. Med andra ord helt perfekt!
Har nu kunnat se resultatet efter mammas och pappas slit i påskhelgen, och det blev jättefint!
Här kommer en maaaaaaassa bilder :)
FREDAG
Grillning på framsidan... eller är det baksidan?
John ska inviga sina vadarstövlar.
Två av stenarna är John och hans pappa... ser ni dem?
LÖRDAG
Dags att börja klippa.....
.. så här fint blev det!
Mammas högar!
Här har det växt!
Måste ju även pröva fiskelyckan i hamnen..
.... det gav inga resultat.
R.I.P
Från början hade vi 10 av dessa glas. 
Nu har vi fyra kvar.
Och det är jag som råkat slå sönder alla.
Jag förstår inte hur jag lyckas! Jag älskar de glasen!
Det börjar se lite tomt ut i glashyllan.
(De gröna glasen var fyra från början. Nu är det två kvar.)
(Också pga mig.)
Jag är trött på att stå och plocka glasflisor från diskbänk, diskmaskin, golv och diskho...
Plastglas nästa?
(Kan ju meddela att det är ett rent under att kaffekannan fortfarande är hel...)
tredje maj
Då börjas det igen...
Hurra!
... not.
