Sedan den 12 april har jag praktiskt taget varit utslagen.
Trött.
Och sjuk.
Och nu har jag en infektion i en visdomstand.

Jag avskyr att vara nedstämd, negativ och ledsen. Som jag sagt så många gånger innan, så tror jag att man kan påverka hur man mår genom att bestämma sig för att vara glad.
Men jag har ingen ork till det just nu. Har inget vettigt att skriva.
Så därför säger jag tack och hej tills jag blivit glad igen.

"Det känns som om jag har ett litet privat jävla moln över mig,
som följer mig vart jag än går."

Stressen har tagit ut sin rätt, jag har gått och blivit sjuk.
Förutom den konstanta huvudvärken så fick jag i fredags ont i halsen. Helgen har spenderats hemma hos Johns föräldrar, skulle hjälpa till med båten och flytta lite möbler. Märk ordet skulle, för det var John som fick hjälpa till, medan jag låg i sängen och vilade. Vi åkte ut med båten en timma och fiskade lite. Men det blev inget napp, tyvärr!

 

Bilder från förra sommaren


Idag är jag hemma. Och kan inte riktigt släppa känslan av att jag lämnar mina mina kollegor i sticket...
Men efter att ha varit vaken ett tag nu så känner jag att det verkligen var rätt att vara hemma, för jag har ont i huvudet, fryser och har något konstigt lock för öronen så jag är extremt ljudkänslig. Jag hade inte orkat med barnskrik idag, och hade då inte varit någon bra kollega eller fröken.
Och när jag är hemma så smittar jag ju inte barnen.
Så idag ska jag bara ligga hemma och ta det lugnt, så jag förhoppningsvis kan vara pigg och glad imorgon.

Förra veckan var jobbig, precis som jag hade förutspått, men fredagen gick överraskande bra :) Så himla skönt! Jag hoppas att det vänder denna veckan, att barnen har vant sig vid att vara på dagis.

Dagens att göra lista:

• Köpa nässpray
• Sova
• Skriva matlista
• Slappa

Inte särskilt ansträngande.

I natt sov Ellen över här. Det var längesen jag träffat henne, och det var så roligt att ses! Jag har saknat henne.
Jag saknar alla mina kompisar! Kan inte hela bunten bara ta och flytta till Göteborg? Bitte?