Det gick bra att jobba. Åh, jag hade verkligen saknat det.

Nu har jag tackat ja till kursen. Boende är näst intill fixat.
Pratade i telefonen med hon som hyr ut rummet, och när det började talas om kontrakt, deposition och välja rum blev allt väldigt verkligt. 
Jag vill ju det här. Men det blev bara lite snurrigt i skallen.... 

Måste köpa dator. Gärna en bra. Och gärna en billig. Med stort minne. Missade jag att säga att den måste vara billig?

Csn måste man prata med också... juste...

Om en timma och tio minuter börjar jag jobba. Ska bli så roligt :)
Får väl se om jag säger samma sak när jag kommer hem....

När det började regna igår, och vi skulle ut, så försökte jag hitta min jacka.
Den var inte i hallen. Inte i min väska. Inte i resväskan. Inte bland alla kläder.

Jag fick tänka efter.. När hade jag den senast?

hmhmhm.... På tåget till Göteborg. Jag skulle till Liseberg och låste in den och min resväska i förvaringsboxarna på centalen. Jag och John hämtade ut sakerna på kvällen..... men... tog vi med oss jackan?
Svar nej.

Idag begav vi oss mot centralen för att se om jackan var där. Efter ett jäklans runtspringande mellan olika informationer, kundtjänst och folk som vi trodde kunde hjälpa oss - fast som så klart inte kunde det - fanns det bara ett nummer att ringa, till de som ansvarar för boxarna.
Det numret ledde till en mobiltelefon som - så klart - var avstängd. Lördag eller ej, vi fick berättat för oss att de alltid vad dåliga på att svara... Så.. Nu får jag helt enkelt köpa en ny jacka ;)

Vi drog vidare mot Linné för att gå på naturhistoriska museet. Det var jag och John, och ca 38 st barnfamiljer.
Vi stannade i ca 1,5 timme, och det var faktiskt ganska roligt och intressant.
     

Väl hemma var vi suuuuuuuperhungriga, så jag och nakna kocken* stekte lite kyckingfiléer... åhh.. aldrig har maten varit så god :)


*John har en vana att laga mat i kalsonger

Jag saknar mina barn på dagis.
Faktiskt.

På måndag och tre veckor framåt har jag fått jobb. Dagis i Axvall stänger, så då tar jag och två personal till från Axvall med oss de barnen som är kvar och är på dagis i Varnhem.
I Varnhem har jag jobbat mycket innan, åh, det känns så roligt att komma tillbaka dit också!
Jag ser verkligen fram emot att få jobba igen. :)


(den enda bilden jag har från jobbet, regnbågarna under grillkvällen i  maj)


Ska man utbilda sej till förskolelärare?
Jag vet att jag passar som det, jag tycker om barn, jag vet att det är roligt (men även väldigt ansträngande), jag älskar att få vara utomhus så mycket och efter de snart två åren som jag har springvickat har jag svårt att föreställa mej ett jobb där man bara är inne hela tiden.
Jag har jobbat på ICA, inom kyrkan, i ett projekt för ungdomar i en forntidsby och dagis.
Känns som om jag bör testa fler jobb innan jag bestämmer mej för vad jag vill bli? Speciellt när jag var så skoltrött i gymnasiet?
Kanske finns det något som passar mej bättre?
Hur lätt är det att få tag i jobb nu?

hmhmhm. Det är inte lätt det här :P

Igår kväll begav jag och John oss mot liseberg igen. Nu var det inte karuseller, sockervadd och 2 kg choklad som lockade (eller jo, men bara det sistnämnda), utan vi skulle titta på Lotta på Liseberg! Allsång! Tjoho!

Vi kom dit en timma innan och då var det smockfullt. Det chockerade oss inte särskilt, vi hade tänkt att vara där tidigare men blev lite sena. Vi ställde oss där sittplatserna tog slut, det fanns lite plats och allt fungerade bra.
Tills det började regna.
 Och fram tills att halva liseberg var tvungna att gå förbi JUST där vi stod. "Ursäkta, kan jag bara få komma förbi"... hade jag fått en femma varja gång jag hörde den frasen igår hade jag varit snuskigt rik vid det här laget!
 Både John och tanten som stod bredvid oss blev märkbart irriterade på alla som planlöst irrade omkring, men efter en timma då det startade verkade alla stanna på sina platser. Vilket var väldigt tur för jag var rädd att vi (John och tanten bredvid alltså) skulle ha irriterat så många andra att de skulle gadda ihop oss och kväva oss med sina regnponchos..

 Vi stod där och tittade i ca 45 minuter, sen gick vi och spelade bort ungefär 100 kr på lotterier... Inte en enda vinst. Typiskt.
 Precis när vi skulle knalla hemåt övertalade John mej att gå Gasten.
Jag har gått Gasten en gång innan, det var på klassresan i sexan, jag gick sist i ledet och var väldigt rädd. Jag kom ihåg hur de som jobbade där tog på mej för att skrämmas och sa "Jag ser att du går sist, det gör du inte länge till...."
Med det i färskt minne sa jag till John att jag följer med, men jag går varken sist eller först!

 Vi kom dit och det var inte en kotte där. Bara jag och John. Jag fick alltså välja, skulle jag gå sist eller först? Ehh.. det fick bli sist. Vi praktiskt taget sprang igenom hela rundan på gasten, jag var fullkomligt livrädd, trots att jag visste att det bara är personal och att de inte får ta på mej.
Jag skrek, och skrek, och skrek.. och jag skrämde nog upp John lite skulle jag chansa på, haha.
 När vi hade rundat något otäckt hörn och någon hade skrämt mej skrek jag "JOHN JOHN JAG VILL INTE VARA KVAR!!!! NÄR ÄR DET HÄR SLUT?????" (det skrek jag visserligen nästan hela tiden)
Spöket, som då visade vägen lutade sej fram och viskade i mitt öra, "hälften kvar..."
Jag trodde jag skulle smälla av!

 Tillslut var vi framme vid utgången, jag var skakis och svettig, och lovade mej själv att under inga omständigheter gå Gasten en gång till. ALDRIG I LIVET!