Typiskt.
Jag har sovmorgon idag, skulle ta bussen 09:25. Satte klockan på 07:50  bara för att kunna snooza lite och känna att jag inte behövde gå upp riiiiktigt än.....
Och det gjorde jag inte. För i mitt sömniga tillstånd stängde jag av väckarklockan och sov sött till 09:05.
Inte en CHANS att hinna med bussen alltså.
Så här sitter jag, och funderar (som så många gånger innan)...
ÄR DET SÅ SVÅRT ATT KLÄMMA IN EN BUSS TILL VARA MELLAN 09:25 OCH 12:25?!
Guud. Känns SÅ onödigt att bara åka in till 1,5 lektion, eftersom jag missar första halvan på min första lektion.... Men det ska jag.
Suck, avskyr att komma försent.

Glömmer aldrig när jag var liten och spelade i orkestern. Den började klockan 17, och en gång kom jag dit tio över, och jag fullkomligt VÄGRADE att gå in. Kunde inte komma på något mer pinsamt än att hela orkestern skulle sitta och titta på mej när jag stressat plockade upp min trumpet, och försökte hitta en stol och notställ, medan småkillarna som också spelade trumpet skrattade åt mej.
Det skulle liksom vara min mardröm.

Så.... Jag tror att det är därför jag hatar att komma försent. Tror fortfarande att alla ska sitta och titta, och skratta. Hm........ Att något från ens barndom ska vara så fastetsat.


Idag är det stjärnorna och det ska bli trevligt :) Jättelängesen det var stjärnorna.
Och på fredag ska jag ooch Sandra kolla på Musikfestivalen, för Sandra är så snäll och lägger ut biljett-pengarna till mej :) Så det ska bli roligt!

Och mamma, jag får panik på samhällen. Jag måste ha hjälp. Så jag har tänkt att du (eller Hanna) får hjälpa mej så fort ni kommer hem........... Snääääälla?

Nu är det alltså 75 minuter kvar tills bussen går och jag har inget att göra...
Skulle kunna dammsuga, men det ligger inte högst upp på listan med mina favoritsysselsättningar.