Det verkar som om Hanna och Anna kom säkert fram till Thailand, : )
Och det är jag glad över : )

Jag tyckte i morse att det var pest och pina att gå till skolan, men när jag väl kom dit så var det inte så farligt.
Fredagar har en tendens att gå ganska snabbt, och det är uuuurskönt! : ) (även om det kändes som om det någon gång mellan svenskan och ensamblen var dags att gå hem).
Såg idag att jag ska sjunga en låt på öppet hus nästa torsdag.
En del av mej skriker nej, medan en annan del tänker "vad kul!".
Jag kan säkert slippa ifrån det om jag vill, men....... jag tror att jag vill.
Bara det att jag inte känner att jag har någon låt, men det ska väl alltid kunna gå att ordna. Tror jag.

Det som är jobbigt är att jag inte vet vart jag hör hemma. I vilket fack man ska placera mej.
Förr var jag en trumpetare, sedan pianist och nu sångerska.
Och nu när jag ska försöka att undvika trumpeten och pianot så mkt som möjligt så blir det lite konstigt....
Jag är inte van vid att ta en mick och bara börja sjunga. (även fast det är kul). Det finns de som är så mkt bättre på det, så jag känner det blir dumt om jag kommer och tar massa plats då..
Och i och med att jag själv placerar mej i bakgrunden så blir det nog även väldigt svårt för de andra att få in mej i ett fack också......  Suck..
Så massa sånt här snurrar runt i min hjärna på varje ensemble och KÄ lektion.
Och det är jobbigt.

Därför känns det som om jag fan får ta min chans nu på öppet hus.

Jajajajajaja......
Nu sitter Christian och spelar SuperMario. Och det är kul. Jag är typ bäst på första banan, de andra är för svåra för mej. : P

Hm, nog dags för sängen snart.
Ska ju som sagt jobba hela helgen (ööööööööööken, ööööken).