besviken
Jag kan knappt med ord beskriva hur fruktansvärt besviken jag är på mina lärare.
Inte bara för min egen skull, utan för många andra också.
Fy fan. I mina ögon har de sjunkit ner till fotknölarna.
Jag vill inte träffa dem, vill inte prata med dem, vill inte ens se på dem.
Betygen är satta- varför inte stanna hemma till studentdagen och slippa all skit?
Tror att rätt många i min klass skulle haka på.
Kommentarer
hanna
jag förstår verkligen....men om en vecka (lite drygt..) slipper du dem...sen är det sommar och livet väntar ;)
Sås
Ah du e verkligen inte ensam. känner mig så grymt besviken på att den sista motiveringen va att jag inte va tillräckligt ambitiös.
känns som att jag lägger otroligt mkt ork i saker som jag ens inte skulle behöva va me i... men ah..de ser väl inte de.
tack för igår!
kram
Trackback
