Pappa var ju glad när Barbro flyttade hit, han trodde ju att han skulle få hjälp med kriget mot mössen.
Jag var mer tveksam till detta, då Barbro är känd för att vara väldigt kräsen.
Därför fick jag en smärre chock när jag tittade ut genom fönstret igår och såg hur galet Barbro hoppade omkring på gräsmattan och lekte med någonting.

En mus.

En död mus.

Min lilla kissemisse hade alltså gått från att vara en oskyldig liten flicka från stan, till en brutal mus-mördare (pappa jublar). Jag jublar också, tycker det är bra att hon knallar omkring i skogen, fångar möss och smyger på fåglar, för det är ju det katter är skapta för att göra. Tror väl aldrig att en innekatt kan bli kvitt alla sina instinkter, men det är skönt att se att hon beter sig som en utekatt när hon kommer ut :)

Självklart snappar jag åt mej kameran för att ta kort när hon leker som bäst.. 

Musen syns knappt på bilderna, de som tycker det är äckligt behöver inte titta på dem.