Jag ringde förra onsdagen till vårdcentralen, de sa att det lät som om jag hade influensa. Jag skulle stanna hemma och ta det lugnt, och ringa tillbaka om jag inte blev bättre efter några dagar.

Jag ringde till dem på fredagen igen och fick komma in och ta lite prover. Fick träffa en läkare som väldigt snabbt konstaterade att jag hade lunginflammation och efter några knack på pannan även sa att jag hade bihålsinflammation. Jag tyckte det hela gick lite väl snabbt, och i och med att jag en tidigare gång fått fel diagnos vid lunginflammation var jag lite tveksam. Men jag hade feber och hängde inte riktigt med i svaren när jag frågade läkaren. Jag gick ner till apoteket och hämtade ut medicinerna han skrivit ut till mig.

På lördagen ringde de från Helsingborgs sjukhus och sa att jag hade svininfluensan. Läkaren i luren frågade hur jag mådde och undrade om min andning. Jag tyckte ju att det var lite jobbigt med andningen och läkaren sa att jag fick komma in. 

Bilarna på statoil var uthyrda... och jag hade ingen aning om hur jag skulle ta mig till sjukhuset. Efter ett jäklans massa ringande till olika ställen fick jag tillsut ta en beställd ambulans.

Väl inne på sjukhuset röntgade de mina lungor och sa att jag inte hade lunginflammation utan bronkit i luftrören, och så fick jag annan medicin.
Stannade över natten, jag kände mig bättre och vi fick åka hem efter lunch på söndagen.

Ännu krångligare att ta sig hem än dit. Det slutade i alla fall med att Johns familjs vän fick skjutsa hem oss.

Ända sedan dess har jag varit hemma och jag känner mig bättre, hostar mindre, nästan ingen feber och ingen huvudvärk - men jag blir lätt andfådd och trött.

Det roligaste denna veckan var ändå när de ringde från vårdcentralen i tisdags och berättade att jag hade svininfluensan.
Nähä?
Berättade att jag redan varit inne på sjukhuset, att de på vårdcentralen gett mig fel diagnos och fel medicin, och frågade varför de inte bara hade kunnat röntga lungorna på vårdcentralen?
De hade tydligen ingen möjlighet att röntga lungorna på vårdcentralen, och att en läkare SKA kunna höra om det är lunginflammation eller ej, och att läkaren tydligen hört fel, och att läkaren inte var kvar där nu - han hoppade in för en annan läkare.

Jag förstår att en läkare kan göra fel, det gör jag verkligen. Men. Det känns inte okej ändå.
Jag kommer ha väldigt svårt att lita på en läkare som gör en snabb undersökning och ställer en diagnos framöver.
Sedan är jag mycket besviken på de som jobbar på Helsingborgs sjukhus, jag kände mig inte särskilt bra behandlad av dem. Det kändes som om de tyckte att jag mådde för bra för att komma in, någon frågade till och med vad jag gjorde där, varför jag hade kommit in. Det fick mig att bli ganska ledsen, för hur skulle JAG veta hur sjuk jag skulle vara för att få komma in? Jag tyckte att det kändes konstigt när jag andades, och jag var ju redan tveksam till att jag hade lunginflammation..

När vi hade det svårt att ta oss hem så var det någon som påpekade att det faktiskt kostade 3000 kr för dem att ha mig där i det rummet. Det skulle komma in en annan med influensan kl 22 och de var tvungna att städa rummet (då var kl 12). Jag förstår att det kanske fanns någon som mådde sämre än jag, och jag ville verkligen inte vara ivägen eller till besvär, men kunde de då inte hjälpt oss mer med hemfärden? Jag fick absolut inte sätta mig på tåg eller buss pga smittorisken, men jag hade ju fasen ingen chans att komma hem? 

Jag är i alla fall glad att jag fick komma in, att de röntgade mina lungor och såg att det inte var lunginflammation så att jag kunde sluta äta de där erymax som gjorde att jag hade ont i magen. Och tydligen kunde bronkiten i luftrören bli lunginflammation om det inte behandlades? Det är något som jag tror någon sagt, men jag är inte säker på att det stämmer...

HUR SOM HELST - jag mår bättre nu, jag bör ha slutat smitta nu, och jag ska gå till skolan imorgon. (Får se hur jag mår i morgon bitti).
Det känns som om jag missat massvis i skolan, ska försöka inte ha någon ångest över detta utan bara komma ikapp med arbetet.

Nu ska jag ägna mig åt dagens TO DO list
- tvätta Johns skjorta
- läsa i kurslitteraturen
- se ghost whisperer
- skriva på inlämningen
- duscha

(Här tänkte jag lägga in en bild som bevis på att jag faktiskt lever - men jag såg så blek och sjuk ut på alla bilder, så jag tror jag hoppar det :)