Har haft på Winnerbäck i bakgrunden i flera timmar.

Nu längtar jag hem till ett tomt Nygården där ingen kan höra mig sitta och spela på pianot och sjunga.
När ingen är hemma behöver jag inte tänka på ljudstyrkan, eller att rösten kanske skär sig då och då när jag pressar för att sjunga i bröstklang.

Bara jag och pianot, lycka! Åh, vad jag längtar!