F som i funderingar (igen)
När jag var yngre hade jag ett konto på Lunarstorm. Där hade man en presentation där man skulle beskriva vem man var för andra medlemmar. Inte sällan så citerades många låttexter på dessa presentationer, och så även på min. Och jag minns hur det kändes när jag satt och skrev ner texterna, med musiken i öronen - så levande på något sätt. Men när jag någon dag senare läste texterna utan musik kändes det helt annorlunda.
Det slutade med att jag tog bort låttexterna och skrev "Ingen text är riktig utan musik".
Just den frasen poppade upp i huvudet på mig förra veckan, och har sedan dess etsat sig fast, för jag tycker fortfarande att den är lika sann.
Vad är det musiken gör med en text? Varför är det så?
Hur kan en text och musik beröra så mycket?
Vad är det med musiken som får oss att känna så mycket?
Vad händer med texten när musiken läggs till?
Kopplas det på något i hjärnan som får oss berörda?
Det behöver inte vara just musik, filmer, dikter, konst över lag kan beröra oss.
I skolan läser vi en bok skriven på 30-talet av Lev Vygotskij, och där han beskriver just detta som jag som 13åring kände. Han menar på att musik, eller ja, konst i allmänhet har en inre logik som upprättar ett samband mellan den yttre verkligheten och vår inre verklighet, vilket kan få oss berörda.
Det ger mig inte ett enda svar på mina funderingar, men jag blir ändå fascinerad.
HUR kan man ta tillvara på det? I skolan? Förskolan? Livet?
Kommentarer
pappa
Det måste ju vara det som sker när man förnimmer en doft som plötsligt skickar tillbaka sinnet till en händelse som kanske inträffade 50 år tillbaka i tiden. Plötsligt bara man är där och då.....
Lena
Du är klok du.
Trackback
